Kylan biter mig i kinderna då jag sitter på trappen.

Jag märker mina tårar först när dom landat på mina byxor, det är dom små blöta fläckrna som avslöjar tårarna.

Saknden efte dig är enorm och för varje sekund vi är ifrån varandra så känns det som om jag sjunker.

Djupare och djupare, ner ner, det är mörkt och kallt. Jag ropar men du hör mig inte.

Det är känslan i mitt hjärta då du inte är med mig.

Om du bara kunde förtå hur otroligt mycket jag älskar dig.

Jag fann inte bara någon att leva med, jag fann dig och dig kan jag inte leva utan.

Min andra hälft, min skatt och mitt   fröjd.

Vill aldrig behöva fundera på hur livet utan dig skulle vara.

Jag bara längtar efter den dagen då du kommer hem, hem till mig, hem till oss...

För första gången på många år så ser jag fram emot att jag i framtiden ska bli mamma igen.

Kan se hur du sitter där på bänken medans du läser en bok och jag ligger i ditt knä och i magen ligger det vackraste av oss båda. Så som du sa när vi satt där i parken framför fontänen.

Ser fram emot våran framtid tillsammans.

Saknar dig och jag älskar dig